På greyday.se  diskuterar jag vare sig parti- eller blockpolitik. Däremot lanserar jag ett eget förslag utifrån en byrå-/företagsledares perspektiv. Tyck gärna till!

En vanlig fråga när man skall rekrytera en småbarnsförälder till ett toppjobb (som därmed är mycket tidskrävande) är, om företaget kan ställa upp med hemhjälp, barnpassning, städning o s v. Framför allt ställer kvinnor den frågan. Visst kan företaget ställa upp med sådan hjälp. Enda problemet är att då medföljer skatter, sociala avgifter m m. Det innebär alltså ingen positiv skillnad mot en lönehöjning med motsvarande.  Men, tänk om en arbetsgivare faktiskt kunde erbjuda hemhjälp utan nämnda skatter och avgifter! Då skulle det nämligen:

• underlätta för föräldrar som också vill kunna göra karriär
• minska antalet utbrända
• få betydligt fler kvinnor på högre befattningar
• ökad produktivitet (och kvantitet) på arbetsplatserna
• ge bättre kontakt mellan karriär-pappor och deras barn

Och som en ren bi-effekt kanske också ge fler jobb? Eller i varje fall ”vita” jobb?..

Min lärare i Nationalekonomi (på Lunds Universitet), Anne-Marie Pålsson, var den som först lanserade tankar om hemhjälp.

Olyckligtvis ledde det till en pig-debatt. Vadå, är alla vi som jobbar inom tjänstesektor någon annans piga eller dräng? Eller är det lägre stående att städa? Skitsnack!

Mitt nya avdrag heter således PRUT-avdraget; personalens  rut-avdrag helt enkelt!..

Förslaget kommer endast ur ett personalledarperspektiv; om hur duktiga medarbetare skall få karriär och familj att gå ihop. Eller ur ett bransch-perspektiv; advertising business is people’s business. Jag lägger inga andra (t.ex. fördelningspolitiska) aspekter . Det får politiker och myndigheter göra.

Måste erkänna en sak till. Det är kanske inte enbart är ur ett företagsledarperspektiv. Jag är nämligen snart tvåbarnsfar…

/Sten

När vi möter våra kunder är de marknadsföringsexperter. Sanningen att säga är hela byrån bra på marknadsföring, men få är experter. (Våra projektledare och planners har därför högskoleutbildning i ekonomi och marknadsföring, samt i regel jobbat på kundsidan). Omvänt är alla kunder bra på kommunikation, utan att behöva vara experter på själva kommunikationsdelen.  Detta kan ibland ge olika infallsvinklar i en diskussion. Kommer man från universitetet ser man kommunikation ur ett marknadsföringsperspektiv och tar det med sig långt in i livet. Kommer man från en reklamskola ser man marknadsföring ur ett kommunikationsperspektiv. Det är stor skillnad på läran om de fem P:na (Philip Kottler http://sv.wikipedia.org/wiki/Philip_Kotler), och kommunikation ur ett perceptionspsykologiskt perspektiv. I en modern tid är det för mig obegripligt att kommunikationslära har en nästan obefintlig roll i en högskoleutbildning i ekonomi och marknadsföring. Det är om möjligt ännu mer obegripligt att reklamskolor inte har så lite marknadsföring i kreatörs-utbildningarna. Eller rättare sagt; det är lätt att förstå. Reklam ligger nämligen under socialdepartementet och inte under näringslivsdepartementet! Se till att reklam hör under näringsliv. Låt reklamskolorna bli högskolor där marknadsföringen för ta större plats. Modernisera universitetsutbildningen med kommunikationsförståelse.

Kanske får vi till slut då bara ett jobb?

Tyck till!

Sten Andersen, VD på Grey.

I Eurosports Fackelkampen fick besökarna tävla i att hålla en digital fackla brinnande under tolv dagar genom att andra gick in och klickade på den.

De som var kvar i tävlingen tills i torsdagskväll gick till final. Den avgjordes i fredags, i realtid, då kombattanterna fick tävla om vem som kunde få flest klick på tre timmar.

– Av 700 som registrerade sig gick 500 till final, så de var verkligen engagerade, säger Per Boström, presschef på Eurosport.

Kampanjen spreds via Facebook och andra forum. Man kunde också förstöra för varandra genom att ge ”minusklick”.

– Men jag tror de tävlande smittades av OS-andan. Vi fick bara in 64 000 minusklick, säger Per Boström.

En sån här tävling är bra för sidvisningarna?

– Ja vi hade runt 300 000 klick.

Kampanjen innehöll också en välgörenhetsdel, där svenska sajter och sociala medier uppmanades att tända facklor.

Ifokus.se tog hem segern, i konkurrens med bland andra Nyheter24, Familjeliv och Svenskafans. De får nu 30 000 kronor att ge bort till valfritt ändamål.

Det är överhuvudtaget inte sällan att våra idrottsstjärnor presterar i fantastiskt under OS-året, men under standard under själva de olympiska spelen. I Jonssons fall nämner pressen, att de tycker hennes sambo borde åkt med till OS. Tryggare så. På samma sätt pratas det ibland om betydelsen av trygghet för att kommunikatörer skall kunna prestera max.Men är det verkligen så, att ju mer trygghet desto bättre prestation?Jag tvivlar. Amerikaner brukar ofta överprestera på OS. USA är verkligen inte ett land som präglas av trygghet. England och Brasilien är länder som placerar sig bra i reklam och kreativitetssammanhang. Är de trygga länder? Knappast. Sverige är däremot världens tryggaste land. Häri ligger en del av problemet. David Eberhardt (överläkare i psykiatri) tar i sin bok ” I trygghetsnarkomanernas land”upp en hel del intressanta aspekter av just trygghet. Den som söker trygghet kan till slut inte bli trygg nog. Resultatet blir i stället det motsatta. Aldrig har Sverige varit så tryggt. Aldrig har psykakuten tagit emot så många unga människor med ångest som idag. Förr sa föräldrar, att den viktigaste uppgiften var att förbereda deras barn för vuxenlivet. Idag svarar de, att det viktigaste är att skydda barnen!

Min reflektion är, att vi ibland blandar ihop trygghet och skydd med förtroende. Den man skyddar, visar man ju inget större förtroende. Trygghetsiver kan alltså leda till motsatsen. Och förtroende är det som krävs för att få lov att lyckas. Ur detta kommer i nästa steg självförtroende.

Jag är inte idrottspsykolog, så jag lämnar sporten här. Däremot har jag drivit reklambyråverksamhet i 14 år. Det är en utsatt bransch där 40% av din intäkt (och därmed också av dina kollegor) mycket väl kan försvinna efter ett telefonsamtal ifrån en kund. Som inte ens behöver vara missnöjd! I vår bransch finns alltså inte mycket trygghet. Utomlands ännu mindre, då lagarna om anställningsskydd är ogenerösa.  Ändå presteras det emellanåt mycket  imponerande.  Sambandet mellan uppdragsgivarens förtroende och byråns prestation är tydligt. Sambanden mellan förtroende, självförtroende och resultat är lika tydliga. Låt oss inte blanda ihop det med trygghet. Även om än viss grundtrygghet är att föredra.

Grundläggande för kvotering är en uppfattning om att det många kvinnor som vill och kan vara med i styrelser, men som inte kommer in. Som orsak anses bl.a. att det är ett gäng – nästan en klubb – i svenskt näringsliv som rekryterar varandra inom deras gemensamma kontaktnät.  Män. Och för att bryta detta ”kompismonopol” diskuteras möjligheten till kvotering.

Jag tänker inte blogga på greyday.se om politik. Däremot vill jag ta upp att en byråledares problem är det motsatta. Vi får många ansökningar och intresseanmälningar till oss. Vi är mycket glada över det. Vi sparar alla och försöker ge någon typ av återkoppling. Vad vi är mindre glada över är, att om man ser till kreatörer är en klarmajoritet män, trots att lika många kvinnor går kreatörsutbildningar.  Kvinnor tenderar dessutom endast höra av sig när de inte har jobb, emedan män hör av sig även för att diskutera att byta jobb. Kvinnor skriver hit. Män tar ofta personlig kontakt. Missförstå mig inte; män är hjärtligt välkomna – definitivt. Men var är tjejerna/kvinnorna? Jag har varit VD och/eller i byråledning i 15 år på Leo Burnett, The Bearded Lady, DDB/Paradiset, Bates, Stenströms och Grey. Det var exakt likadant där. Under tiden näringslivet diskuterar plus och minus med kvotering, diskuterar många byråledare hur vi når kvinnorna. Har du nå’t tips? Å ena sidan vill man ju helst rekrytera de som själva sökt sig hit. Men å andra sidan; om vi inte lyckas attrahera kvinnliga sökande, måste vi kanske göra något annat?

Jag måste tyvärr erkänna att jag inte har lösningen. Än så länge får jag nöja med en uppmaning; tjejer/kvinnor hör av er. Trots att ni redan har ett bra jobb.

2010-02-12 / Sten Andersen

Om man kunde få dem att gilla Victoria Bitter drinking chips, så skulle de också köpa Victoria Bitter. Deras ”claim” blev således: ”The Best Hot Chips made for the Best Cold Beer.” Succé! http://creativity-online.com/work/vb-vb-drinking-chips/18509

Personligen tror jag att branschens framtid inte minst ligger i att skapa innehåll och sammanhang, inte bara ännu lite roligare gestaltning. VI måste ta in socionomer och beteendevetare i våra arbetsgrupper ibland.

Men varför händer inte detta oftare? Är kommunikationsbranschen så mossig och gammalmodig? Branschens kreativitetstävlingar belönar nästan uteslutande gestaltning exempelvis. Jag tror ändå inte att branschen är alltför gammalmodig. Tvärtom har nog många liknande ”Victoria-Bitter-case” på gång. Vi på Grey har ett på tjänstesidan inom kort. Sanningen är nog snarare att vi inte lyckas ta betalt. Vilken uppdragsgivare accepterar att plötsligt kommer det en faktura på en socionom? Eller att nu skall de lansera ett chips? Och även marknadsavdelningen är med på noterna, kommer motstånd ifrån andra delar av företagen.

Personligen är jag optimistisk i frågan.  Jag tror att vi kommer att få se allt fler case likande Victoria Bitter. Branschen är betydligt mindre konservativ än var den var, och efterfrågan på nytt tänk kommer att öka i takt med referenser och succéer.

Till dess kommer nog en hel del kampanjer funka rätt bra också…

// Sten Andersen

Eurosports reklambyråpitch är klar. Grey vann uppdraget och byrån ska nu, med de digitala medierna som hävstång, lyfta kanalens varumärke.

– Det var ytterligare fyra byråer med i pitchen men vi fastnade för Grey. De har den spjutspetskompetens inom digitala medier som vi har definierat som viktig, säger Fredrik Möller, nordisk marknads- och kommunikationschef på Eurosport.

Eurosport lanserade en ny sajt 2007 och har därefter investerat tungt för att bli ett varumärke att räkna med på nätet. Mellan första veckan 2009 och 2010 har Eurosport.se ökat antalet unika besökare från 36.000 till 73.000.

– Det är från låga nivåer men ändock en fördubbling.

Fredrik Möller berättar att Grey och Eurosport redan har flera projekt igång. Ett har redan lanserat, Fotbollsgurun, som drivs gemensamt av Svenska Fans och Eurosport.

– Det är fina grejer för oss sportnördar. Top notch.

Webblösningen låter besökarna tävla mot varandra genom att tippa matcherna i afrikanska mästerskapen, plocka ut målskyttar, skapa en egen liga och utmana vänner och bekanta.

Hos oss på Grey ligger Gustav i täten och vägrar släppa greppet!

David Schwieler

10 år på Berghs

Slog mig när jag skulle beskriva höstens kurs på Berghs att det faktiskt var 10-års jubilieum. Helt galet egentligen. Som tur är har jag och Nome envist hållt fast i samma rubrik för kursen – Varumärkets interaktiva möjligheter.

Allt började när jag var med och startade på Leo Burnett Interactive 1999. Det var fasligt svårt att rekrytera talanger med intresse och förståelse för den digitala värld som jag själv verkade i.  Att det fanns talanger på Berghs visste man ju – men vad kunde de egentligen vad gäller varumärkets interaktiva möjligheter. Först fick jag ansvar för en mindre kurs riktat till Copy och Art elever. Det visade sig att jag gillade att både lära ut och under en lite längre period få lära känna talanger med ett sällsynt engagemang för kommunikation. Under åren på Berghs har jag fått ynnesten att träffa talanger som idag är tongivande på de bästa byrårerna både i Sverige och utomlands. Dessa möten har även utvecklat mig – såklart. Efter några år fick jag med min vapenbroder Nome och kursen fortsätter att utvecklas i samma höga takt som webben i sig.

För 3 år sedan startade Berghs en specifik utbildning – IK – för webbkreatörer och webbstrateger. Frågan man kan ställa sig är om det går att särskilja dessa från andra kreatörer och strateger. Min erfarenhet under dessa 3 år är att det finns en anledning att göra det fortfarande. Behoven hos oss byråer är tydliga och vad eleverna själv vill är solklar – de är uppvuxna med webb och mobiltelefoni och vill huvudsakligen jobba med att utveckla koncept i dessa kanaler.

Sista veckan före jul hade årets IK-klass slutpresentation för årets kurs i Varumärkets interaktiva möjligheter. 7 grupper som alla fick olika varumärken att jobba med. Uppgiften är som alltid att utifrån affären, varumärket och målgruppsprofiler utveckla ett koncept som utnyttjar teknik och nya sätt att kommunicera. Konceptet skall också lanseras. Juryn bestod av kursansvarig, Nome, utbildningsansvarig Peder Rotkirch, kollegor på Grey och tidigare elever.

7 fantastiska presentationer med massor av insikter och strategiska rekommendationer. Koncepten vi fick se och hur de skulle lanseras fick både juryn men också utbildningsansvarig Peder Rotkirch att känna sig stolta. Även i år kommer det examineras talanger som i sin nisch har världen för sina fötter om de vill och orkar.

Livet är en pitch och en vinnare skall alltid utses. I år var det gruppen som fick ett politiskt parti att jobba med som vann. Lösningen som presenterades i en casefilm var klockren i alla avseenden. Man kan bara hoppas att gruppen får möjligheten att presentera detta för ansvarig hos det politiska partiet – kanske mest för att inspirera dem till vilka förväntningar som faktiskt kan finnas under valåret 2010. Middag på Supper till hela gruppen med mig och Nome – bara de får ihop sina kalendrar!

Den grupp som fick det “stora lokala mejeribolaget” skall också ha en eloge för en presentation som hade en strategisk höjd som skulle få vilken planner som helst att dregla.

Sjukt egentligen – 10 år med en egen kurs på Berghs tillsammans med Nome.  Nome och jag har en intern tävling vad gäller elevernas utvärdering. I alla år har vi fått toppbetyg. Nome samlar poäng med sin kärleksfulla elakhet, jag med min ungdomliga energi – nu väntar vi med spänning på årets utvärdering. Samt på refight.

/David Schwieler

Nu finns det även en film att titta på för dig som vill veta mer om uppdraget!

/jojo